De blir ingen vaccination!
Doktor Rosengren ringde mig idag på förmiddagen.
"God morgon Edna. Sitter hon och dricker sitt morgonkaffe?"
"God morgon Doktorn. Morgonkaffe? Klockan är ju 8!?"
"Ja?"
"Jag skall just till att börja på att förebereda lunchen, kaffe dricker man vid 5"
"Jo, en dag skall väl jag också dricka kaffe kl.5. Haha..Ja, barnbarnen de mår bra eller?
*inget svar*
Ja, och käppten sen... du trivs bra med käppen du fått..?
*inget svar*"
"Kan doktorn komma fram till saken och sluta gå som katt runt het gröt. Du har väl aldrig brytt dig om mina barnbarn och käppar hit och dit. Se så, tala ur skägget. Vad vill ni?"
"Ja, då skall jag gå rakt på sak. Jag ser att Tant Edna inte kommit in för att vaccinera sig? Jag vet att tant Edna inte har så värst mycket över...*KLICK*.. för s p r uu... hallå? Är ni kvar?"
Bäst och lägga på innan man får hål i huvudet av tjatet.
Nej, jag vill inte ta någon spruta mot svininfluensan. Jag tänker inte göra det. Ingen kan tvinga mig. Ingen. Vem vet vad för elände de sprutas in i min heliga kropp. Vem vet? Ja inte jag, så in i mig kommer de bara inte.
Nu talar vi inte mer om saken.
Edna.
Ja, det kan jag intyga att den där fläsk-flusna-sprutan är eländig. Inbilsk och illvillig.
Där gick man i sin godtrogenhet och tog den, och mådde prima efteråt - trodde man! 21 timmar efteråt, då föll man ihop i febertopp och frossa, huvudvärk och kväljningar! Huvaligen.
